Idrottens roll i samhället

Det kommer knappast som en överraskning för de flesta att den svenska idrottsrörelsen bidrar med många saker till det svenska samhället. Men exakt vad bidrar den med? Faktum är att detta har utretts.

Riksidrottsförbundet gav 2007 Cerut, Centrum för regional utveckling vid Karlstads universitet, i uppdrag att utreda vilken roll idrotten har i dagens svenska samhälle. Ett mycket stort antal människor arbetar ideellt inom idrottsföreningar runt om i Sverige, och möjliggör för människor i alla åldrar att ägna sig åt idrott genom att utföra alla möjliga typer av obetalt arbete. Det rör sig om allt ifrån att agera tränare till att samla in gamla möbler som säljs på auktioner där intäkterna tillfaller föreningarna. Hur stort det monetära värdet av detta ideella arbete är kan man troligen bara få veta genom en utredning dedikerad till just detta ändamål.

Idrottens ekonomi

Idrotten bidrar även mer direkt med ekonomiska intäkter. Idrottsevenemang i såväl liten som stor skala omsätter stora summor i Sverige varje år. Man kan säga att idrotten är en viktig del i det som brukar kallas upplevelseindustrin. Men idrotten har naturligtvis många andra positiva effekter. Sysselsättningsaspekten har redan nämnts, och idrotten är en plantskola för många som sedan får användning för vad de lärt sig på idrottsplanen i arbetslivet. Att idrott är bra för hälsan känner de flesta också till.

Sociala aspekter

Det finns även andra aspekter, som man kanske missar om man inte sätter sig in i frågan genom att exempelvis läsa en utredning. Idrotten är ett av flera sätt att minska kriminaliteten bland ungdomar, utveckla och rusta upp ett område och på sikt lyfta ett helt område. Idrotten kan också öka sammanhållningen på en ort eller i ett område.  Positiva effekter av detta kan vara integration och ökad ömsesidig förståelse, demokratisk fostran och socialt kapital. Idrottsrörelsen är en viktig del av folkrörelsernas Sverige, som i sin tur har varit grogrunden för vår parlamentariska demokrati.